mockihocki

Nu har jag varit arbetslös i snart 3 veckor och har ungefär 4 veckor kvar innan jag får jobba. Jag får inget gjort hemma, bara det nödvändiga med tvätt, städ och matlagning. Allt annat som jag tänkte göra, putsa fönster, garderobsröjning, scrappa hela dagarna, det blir det inget av med. Jag har blivit förslappad och likgiltig. Men jag är evigt tacksam att det är kortare perioder och att jag faktiskt har ett jobb att gå tillbaka till så småningom. Tänk dom som går arbetslösa år efter år, hur står dom ut, det är ju psykist påfrestande. Nu ser jag fram emot att Johan ska komma hem, en dag tidigare faktiskt, ska laga nåt gott till midda, tvätta och dammsuga, jag måste rycka upp mig. Måste tänka positivt. Puss på er alla.