mockihocki

Igår va jag och vickade på skolan igen, Jag skulle undervisa förskoleklassen, jag tror det är ca 13 elever. Hillevi hade skrivit upp på en lapp vad jag skulle göra, och dagens uppgift va att dom skulle göra två färgsnurror. Jag väntade med spänning och va riktigt nervös, hur skulle jag kunna hålla ordning på en hel klass hyperaktiva småmonster. Jag väntade och väntade... började ångra att jag hade ställt upp på det här... då kommer den första eleven... nu är det för sent att lägga benen på ryggen... klockan blev åtta, den blev fem över åtta... inga fler barn dyker upp... det blir bara jag och den här söta, pratglada tjejen... oj, va hon kan prata, i ett i ett i ett. Jag andas ut, bara en elev, det är ju görlugnt. Vi sätter i gång med våra färgsnurror och hon pratar, när vi är klara med den uppgiften börjar vi med haloween-kort, och hon pratar, här snackar vi allvarlig mun-diarée. Att hon orkar. Det blir lunch, tacos mums. Det tar henne 45 minuter att äta för att hon har en lös tand och hon måste prata. Efter lunch ska jag va på fritids till klockan fyra.

Förstår mig inte på alla lärare som gnäller om att det är så jobbigt att vara just lärare, det är ju hur lugnt som helst...fniss fniss.

Allvarligt talat så beundrar jag en del lärare.. att dom orkar..
va på fritids mellan tolv och fyra.. vilken ljudnivå.. och vilket tålamod man måste ha.. aga är ju förbjudet..

Jag tycker att jag har ett väldigt bra tålamod, att det är en av mina bästa sidor... men jag tar tillbaka det... iallafall när det gäller barn i stora mängder...